Många vet vad som är nyttigt och vad som är mindre nyttigt. Utmaningen ligger ofta i att verkligen stoppa i sig ”rätt” saker. Här kommer några enkla tips som du kanske hört förr, men det tål att upprepas.
Det finns många åsikter och tyckande om kost, men betydligt mindre så kallat vetenskapligt evidens. Det är helt enkelt svårt att bevisa vilken kost som är bäst för gemene man, vare sig hon eller han idrottar eller ej.
Tittar man på kostråd för idrottare för ett tiotal år sedan förespråkade ”experter” relativt mycket pasta, gryn, bröd och lightprodukter. Det skulle vara fettsnålt och fiberrikt. Detta har fått en del kritik från förespråkare av lågkolhydratskost. Även inom elitidrotten finns det många som säger sig undvika produkter med mjöl och väljer bort fettreducerade mejeriprodukter, som till exempel lättmjölk.
Ett annat förhållningssätt som många under senare år tillämpar ur en hälsoaspekt är ”en kort innehållslista”. Vissa anser att kvalitativa råvaror utan tillsatser gör att vi håller oss sundare och friskare.
Så säger Livsmedelsverket
Alla är olika och reagerar olika på samma typ av kost. Det är svårt att göra generaliseringar, men inom några få områden är den största delen av forskarkåren någorlunda överens, som att grönsaker i många fall är nyttigt, att raffinerat socker som till exempel i läsk skall undvikas som basföda och att ingenting är hälsosamt i extrema mängder.
Livsmedelsverkets generella kostråd ser lyder så här:
Ät mer av: Grönsaker, frukt och bär. Fisk och skaldjur. Nötter och frön.
- Byt: Vitt mjöl till fullkorn. Smörbaserad matfetter till växtbaserade matfetter. Feta mejeriprodukter till magra mejeriprodukter.
- Ät mindre av: Rött kött och chark. Salt. Socker. Alkohol.
Det råder inte konsensus i forskarvärlden om att feta mejeriprodukter är sämre än magra. Inte heller att rött kött skulle vara skadligt.
Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning har kritiserats av många. Den gynnar exempelvis produkter med lågt fettinnehåll, trots att de innehåller tillsatt socker. Detta gäller bland annat nyckelhålsmärkt sötad fruktyoghurt, vilket kan verka som ett mindre nyttigt alternativ.
Rätt kost för idrottare?
Hur ska du då äta om du tränar ofta? Där finns det också många åsikter och inte heller här finns det en tydlig mall för hur du bör lägga upp kosten. Konditionsidrottare har historiskt sett kanske varit mer intresserade av vad de stoppar i sig jämfört med många andra idrottare. Om de också ätit ”bättre” är inte lätt att avgöra.
För idrottare som tränar regelbundet är energibehovet betydligt större än för de som inte rör på sig så mycket, men i övrigt gäller samma klassiska kostråd som att få i sig vitaminer, mineraler och tillräckligt med vätska. Det finns inget självklart svar på hur energibalansen mellan kolhydrater, fett och protein bör se ut
