Löpning är ingen tekniksport. Du behöver vanligtvis inte lägga lika mycket tid och energi på teknikträning som i till exempel simning och längdskidåkning. Men visst kan du göra förbättringar genom att ta hjälp av en duktig instruktör. En stor del av nyckeln till bra teknik sitter i stegfrekvensen.
Något du alltid kan tänka på när du springer är att inte ta för långa kliv. Genom att ta kortare steg kan du lättare landa med foten under kroppen istället för framför, vilket gör att kroppens naturliga stötdämpningsförmåga används.
Många hävdar att du bör landa på framfoten, men det ska du inte ta för bokstavligt. Du ska inte landa på hälen, men springer du enbart på framfoten kommer vaderna att ta stryk.
Slow motion-bilder på elitlöpare avslöjar ofta att hon eller han ofta landar på hela foten, alltså inte enbart framfoten. Däremot landar de sällan på hälen, vilket är relativt vanligt bland mindre erfarna löpare.
Många rekommenderar en stegfrekvens på 180 steg per minut, vilket är en sanning med modifikation. Om du är vältränad och springer Kretsloppet på under 40 minuter har du förmodligen en stegfrekvens i närheten av 180 per minut.
När du kör ett lugnare löppass kan du ha en stegfrekvens på ca 170 steg per minut, de flesta ligger dock på en lägre frekvens närmare 150-160. Du får ett bättre och mer skonsamt steg om du kan få sin stegfrekvens i lugnt tempo att närma sig den i högt tempo. Det gör att du automatiskt undviker de långa kliven som är förknippade med hällandning.
Stegfrekvens beror också på kroppslängd. En person på 210 cm springer av naturliga skäl med en lägre frekvens än en person på 155 cm. Det beror också på personliga preferenser, kroppssammansättning etc.
Sammanfattning: De flesta motionärer springer med för låg frekvens, både på träning och tävling. Genom att höja frekvensen kan du få ett effektivare steg och minska skaderisken. Sikta på cirka 175-185 på Kretsloppet om du springer 5 eller 10 km. Sikta på 170 på lugna pass. OBS: Värdena har som sagt stora individuella variationer.
